Under de senaste årtiondena har flera BRT-system implementerats i Frankrike där linje G i Strasbourg framhävts som ett mönsterexempel. Den franska varianten av BRT-systemet är anpassad efter trafikbehoven i europeiska städer och kallas ”Bus a haute niveau de service” (BHNS). Strasbourg är känt bland trafikplanerare för att framgångsrikt ha lyckats återinföra spårvagnar år 1994. Nästan 20 år senare började staden söka efter den bästa förbindelsen mellan det nordvästliga stadsområdet och centralstationen och undersökte förutom utbyggnad av spårvagnsnätet även möjligheten till att införa ett BHNS-system.

Efter att ha kontrollerat ekonomiska möjligheter, diskuterat med politiker och studerat alternativet att förlänga en spårvagnslinje föll beslutet på ett BHNS-system. Efter mindre än ett års byggtid togs linjen i drift den 30 november 2013. Förutom att fokusera på planering av ett optimerat bussfält och moderna hållplatser och bussar lades stor vikt vid marknadsföring och integrationen i det befintliga trafiknätet. Detta uppnåddes bland annat med ett gemensamt biljettsystem, ett dynamiskt passagerarinformationssystem och konsekvent integrering av P+R (Park and Ride) och B+R (Bike and Ride) längs med linjen.

Fler exempel på framgångsrikt implementerade europeiska BRT-system finns bland annat i Nantes/Frankrike, Saint Nazaire/Frankrike, Granada/Spanien och Amsterdam/Nederländerna.

BRT-systemet ”Metrobüs” i Istanbul i Turkiet är en lyckad lösning på trafikproblemen i staden som ligger på två kontinenter. Den kraftiga befolkningstillväxten, läget på Bosporen och ett kraftigt ökat antal personbilar ställer särskilda krav på Metrobüs-systemet som ett framtidsinriktat och hållbart trafiksystem. Utmärkande för Metrobüs-systemet är en mycket hög genomsnittshastighet på linjer som löper på en motorväg genom staden, en hög turtäthet och mycket hög komfort. De 250 Mercedes-Benz CapaCity-bussarna och ytterligare 360 Mercedes-Benz Citaro och Conecto är en viktig framgångsfaktor för systemet, vars framgångar har lett till flera förlängningar.

År 2014 var Rio de Janeiro värd för FIFA fotbolls-VM och 2016 var staden återigen värd för en stor sporthändelse i och med de olympiska spelen. Sådana stora evenemang är i flera avseenden en utmaning för städer, särskilt när det gäller trafiken. Transportmedlem måste både klara den höga belastningen under evenemanget och tillgodose lokalbefolkningens behov efter evenemanget. Därför bestämde sig merparten av värdorterna under VM 2014 för en flexibel och kostnadseffektiv lösning: att införa BRT-system. Hela det planerade BRT-systemet i Rio de Janeiro består av flera linjer med en total längd på 157 km. Den första 60 km långa BRT-korridoren – Transoeste – öppnades 2012, precis i tid innan VM gick av stapeln. Systemet är utformat för en hög kapacitet. Både hållplatser och fordon – extra långa ledbussar med högt golv – är anpassade efter det. Systemet består utöver de vanliga linjerna även av expresslinjer som inte stannar vid alla stationer. I hela BRT-systemet i Rio de Janeiro körs 101 23-m-bussar, 161 18-m-bussar och 26 12-m-bussar från Mercedes-Benz på matarlinjer.